Folket i kravaller mot censur

Tryckfrihetsprocessen mot Magnus Jacob Crusenstolpe (1795 -1865) ledde till stor vrede bland folket i Stockholm år 1838, och kallades Crusenstolpes kravaller. Crusenstolpe hade blivit åtalad för majestätsbrott i en periodisk skrift där han tog upp en kunglig utnämning som hade skett på en söndag och skrev bla: "Således sabbatsbrott på köpet! Nog vet jag, det Skriften tillåter på Söndagarne draga oxen ur brunnen; men befordringar av Hofets dignitärer höra till en annan kategori. Konseljen ... har sålunda vid detta tillfälle brutit mot snart sagdt både mot Guds och verdslig och konstitutionell lag ". Detta föranledde åtal för majestätsbrott. Hovrätten dömde Crusenstolpe till tre års fängelse på Vaxholms fästning den 19 juni 1838.

Slaget på Södermalmstorg

Då utbröt demonstrationer för Crusenstolpe som fortsatte några dagar. Vid ytterligare ett tillfälle den 19 juli samlades åter en folkhop utanför Stadshusen på Södermalm efter ett rykte att Crusenstolpe skulle föras till Vaxholm . De krävde "Frige Crusenstolpe" och kastade sten på vakter och en infanteristyrka som hade blivit inkallad efter kungens begäran. Slaget på Södermalmstorg pågick några timmar tills en infanteristyrka började skjuta med sina vapen. Två personer dödades och ett tiotal sårades.

Antijudiska uppträdanden

Oron fortsatte någon dag senare med bla krossade fönster i Lars Hiertas hus där Aftonbladets tryckeri låg. Detta var något gåtfullt eftersom Aftonbladet och Hierta hade tagit Crusenstolpe i försvar. Historiker sätter Crusenstlpe-kravallerna i tidsmässigt samband med antijudiska uppträdanden som ägde rum i augusti och september 1838. Den utlösande faktorn var regeringens beslut att lindra inskränkningar i judarnas rörelsefrihet som näringsidkare som fanns i 1782 års judereglemente. Det var köpmän och hantverkare som stod för dessa antisemitiska stämningar som ledde till stenkastningar mot regeringstjänstemän och den mosaiska församlingen.

Morianen

Crusenstolpe var själv helt oskyldig till dessa efterspel, han sattes på Vaxholms fästning den 20 juli där han behandlades väl och fick fortsätta sitt politiska författarskap. Han fick ta emot vänner och hans hustru fick av myndigheterna tillstånd att vara hos honom. Under åren författade Crusenstolpe olika historiska - något egenartade - verk där han blandade fakta och dikt. En av dessa verk är " Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige " (1840 - 1844) vilken var uppskattad på sin tid och kom ut i flera upplagor. Den boken är författad till stor del på Vaxholms fästning.

Den farliga sången

Statsminister Per Albin Hansson ringde Karl Gerhard och ville att han skulle ta bort kupletten Den ökända hästen från Troja från revyn Gullregn som man spelade år 1940. Regeringen hade fått påtryckningar från nazisterna i Tyskland. Karl Gerhard vägrade att stryka numret och fortsatte att sjunga den,

Därefter försökte utrikesminister Christian Günther förmå honom att sluta sjunga Troja. Günther hade inte hört sången så Karl Gerhard sjöng den för honom på hans ämbetsrum och han gillade den men bad ändå Karl Gerhard att sluta med den i revyn. Strax efteråt så kom två polismän och delgav Karl Gerhard ett skriftligt förbud på att framföra Den ökända hästen från Troja. Nästa kväll när kupletten skulle framföras så var det två civilklädda poliser i lokalen och Karl Gerhard ansåg sig tvingad att stoppa framförandet. Han läste istället upp beslutet att stoppa kupletten och pekade på de två närvarande poliserna och sa ett de var från Hästapo. Makten hade talat och censuren segrat !

Året innan - 1939 - hade Karl Gerhard talat vid ett seminarium och sa då följande:

”Därhän har det gått och gått mycket snabbt, att svenska folket, som har ett demokratiskt samhällsskick, anses böra tänka sig för flera gånger, innan det i sitt eget land offentligen uttalar, att det ogillar antidemokrati. När det redan gått därhän, att stora grupper av vårt folk redan anse det som en mer eller mindre given och naturlig sak, att vi skall vara försiktiga med att yttra oss till försvar för vårt eget statsskick, därför att dylikt försvar ogillas i ett grannland -- när det gått därhän, ja, då är det verkligen hög tid att försvaret sätter igång på allvar, att det, med andra ord, bildas en enig front mot demokratins fiender, mot fascismen.”

Allting går igen

Den ökända hästen från Troja




Året är 1940 i Sverige. Överståthållarämbetet utfärdade förbud mot vidare utförande av "Den ökända hästen från Troja" sjungen av Karl Gerhard i revyn "Gullregn".Förbudet motiveras med att scenen är förargelseväckande!

Den ökanda hästen från Troja

Allting går igen ur tidens grums och mögel
dyker upp ett skrämmande fantom.
Även Grekland hade sina Wandervögel
fostrade i Sparta och i Rom.
Ur seklers skuggor ur årtusens damm
ett mystiskt spöke i nutiden glider fram.

Det är den ökända hästen från Troja
moderniserad till femte kolonn.
Majoren Quisling är en papegoja
som imiterar så gott han har förstånn.
Vi äro synbart blott fredliga pågar
med grekisk rakborste uti vår hatt
men i ett huj dra vi fram våra bågar
och storma Troja från insidan "by natt."
Ty det Europa som högljutt hörs hoja
att makt är rätt har nu fått sin symbol.
Det är den ökända hästen från Troja
som alltjämt spelar sin gamla hjälteroll.

Bland de vilda hästar som har galopperat
på fru Clios rännarbana är
den trojanska hästen som sig minst generat
för att lyfta svansen här och där.
I världsmanegen politikerna
som dumma Augustar står i parad - hurra!

Det är den ökända hästen från Troja,
som sluppit ut ur historiens stall.
I ryttargången sig statsmännen oja
en del ha socker i fickorna ifall
att hästen skulle va´ möjlig att tämja
det är en högst neutral politik.
Vi svenskar umgås med kraken i sämja,
han går numera i reguljär trafik.
I vissa tidningar säger man: "Nå ja,
på rätt vi håller - men helst på rätt häst."
Och för den ökända hästen från Troja
står odds i dessa dagar onekligen bäst.

Där Akilles fann terrängen ändå "lavre"
skena hästen in med stor succé,
ty han börja längta efter att få le Havre
innan han blev inställd på musée.
Men femte ben rusa hästen åstad,
om jag ej feltolkar grekernas Iliad.

Så av den ökända hästen från Troja
drogs Marskalk Fochs gamla vagn till Berlin.
Till fots gick ledaren på "Avenoja"
de l´Opera - och kom fram till Invali´n.
Han sa god dag till Napoleon Boná
som lär ha vänt sig i sin sarkofag
och frågat: "Tänker monsieur ´Rubiconna´
och gå på vattnet? Det kunde inte jag."
Då svara Adolf: "Tja, utan att skoja,
det är ej jag som ta´t in denna by.
Det är den ökända hästen från Troja,
som just nu släcker sin törst uti Vichy."

Under Gustaf Adolfs och Kung Karols dagar
stredo svenskarna i eld och köld.
Svea Rike styrdes efter egna lagar
och ett lejon bar det i sin sköld.
En igelkott bli´t symbol för vårt lann´
men jag vet en som är mer aktuell och sann.

Det är den ökända hästen från Troja,
en av demokraterna sadlad och skodd.
En samlingskrake för slott och koja,
med stora skygglappar, rädd att bli beglodd.
Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när "Hesa Fredrik" för första gång tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.
Men har det snart ej gått upp för de loja
i hela världen - båd´ fattig och pamp
att det är den ökända hästen från Troja,
som hela tiden har kallats för MIN KAMP.

Text Karl-Gerhard 1940

Yttrandefriheten är inte given, det är en ständig kamp att vi måste slå tillbaka de krafter som vill tysta en öppen och fri debatt med hot och terror. Glöm aldrig det !