Tuesday, February 28, 2006

Folket i kravaller mot censur

Tryckfrihetsprocessen mot Magnus Jacob Crusenstolpe (1795 -1865) ledde till stor vrede bland folket i Stockholm år 1838, och kallades Crusenstolpes kravaller. Crusenstolpe hade blivit åtalad för majestätsbrott i en periodisk skrift där han tog upp en kunglig utnämning som hade skett på en söndag och skrev bla: "Således sabbatsbrott på köpet! Nog vet jag, det Skriften tillåter på Söndagarne draga oxen ur brunnen; men befordringar av Hofets dignitärer höra till en annan kategori. Konseljen ... har sålunda vid detta tillfälle brutit mot snart sagdt både mot Guds och verdslig och konstitutionell lag ". Detta föranledde åtal för majestätsbrott. Hovrätten dömde Crusenstolpe till tre års fängelse på Vaxholms fästning den 19 juni 1838.

Slaget på Södermalmstorg

Då utbröt demonstrationer för Crusenstolpe som fortsatte några dagar. Vid ytterligare ett tillfälle den 19 juli samlades åter en folkhop utanför Stadshusen på Södermalm efter ett rykte att Crusenstolpe skulle föras till Vaxholm . De krävde "Frige Crusenstolpe" och kastade sten på vakter och en infanteristyrka som hade blivit inkallad efter kungens begäran. Slaget på Södermalmstorg pågick några timmar tills en infanteristyrka började skjuta med sina vapen. Två personer dödades och ett tiotal sårades.

Antijudiska uppträdanden

Oron fortsatte någon dag senare med bla krossade fönster i Lars Hiertas hus där Aftonbladets tryckeri låg. Detta var något gåtfullt eftersom Aftonbladet och Hierta hade tagit Crusenstolpe i försvar. Historiker sätter Crusenstlpe-kravallerna i tidsmässigt samband med antijudiska uppträdanden som ägde rum i augusti och september 1838. Den utlösande faktorn var regeringens beslut att lindra inskränkningar i judarnas rörelsefrihet som näringsidkare som fanns i 1782 års judereglemente. Det var köpmän och hantverkare som stod för dessa antisemitiska stämningar som ledde till stenkastningar mot regeringstjänstemän och den mosaiska församlingen.

Morianen

Crusenstolpe var själv helt oskyldig till dessa efterspel, han sattes på Vaxholms fästning den 20 juli där han behandlades väl och fick fortsätta sitt politiska författarskap. Han fick ta emot vänner och hans hustru fick av myndigheterna tillstånd att vara hos honom. Under åren författade Crusenstolpe olika historiska - något egenartade - verk där han blandade fakta och dikt. En av dessa verk är " Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige " (1840 - 1844) vilken var uppskattad på sin tid och kom ut i flera upplagor. Den boken är författad till stor del på Vaxholms fästning.