Saturday, January 07, 2006

Allan Pettersson

Kompositören Allan Petterssons uppväxt och liv var en kamp. Han var född 1911 och växte upp på Söder i Stockholm under mycket fattiga förhållanden, men han var rik på musikalisk begåvning.

Hans 7:e symfoni och barfotasånger är de mest kända och spelade verken. Filmaren Roy Andersson har använt den sjunde symfonin i kortfilmen Härlig är jorden. Det är de sista minuterna av den sjunde symfonin som här spelas upp till de Roy Anderssons bilder där man föser in nakna människor i en täckt lastbil och sedan gasar ihjäl dem. Petterssons musik och Anderssons bilder blir här näst intill outhärdliga att stå ut med. Det är få filmscener som har berört mig så djupt in i märgen och till tårar.

Det kan vara deprimerade att lyssna till Allan Pettersons musik men ändå tycker jag att det känns hoppfullt och förlösande när man hör den sjunde symfonin och särskilt slutet på den som är det vackraste som har komponerats av någon tonsättare.

Gråstensmusik var det epitet som gavs till Petterssons musik och någon annan tyckte sig höra tonslingor av frälsningssånger och folkmusik i hans musik. Detta förnekade Allan Petterson och tog det som en beskyllning för stöld av andras musik. Hans mor var religiös och sjöng ofta psalmer i det fattiga hemmet. Musikalitet kom från modern och man kan bara spekulera i hur detta påverkade hans framtida komponerande. Att kopiera annan musik var för Allan Petterson helt klart främmande – men påverkan kan ju ske på olika sätt. Hans liv och musik berör !