Wednesday, January 25, 2006

Taggtrådsfilosofi

Heidegger gick in i Nazistpartiet år 1933, han var filosof och professor vid universitet i Freiburg. Han hade efterträtt sin mentor och lärare Edmund Husserl – som var jude. När Heidegger skrev sitt mest berömda verk Varat och Tiden dedicerade han denna bok till Husserl.

År 1933 blev Heidegger rektor i Freiburg, höll han sitt beryktade rektorstal, där han stödde nazisternas ideologi. Heidegger hade även tidigare uttalat sin oro angående ”förjudningen” i det tyska samhället, där han menade att alltför många judar hade för stort inflytande på kultur och i samhälle.

Enligt Heidegger började det stora förfallet inom filosofin redan på Aristoteles tid. Det är filosoferna före Platon, Sokrates etc som är de ”riktiga” filosoferna.

I hans filosofi finns en termer och begrepp som han själv har skapat, det är en hel arsenal av nya ord och ordkombinationer som tidigare inte fanns inom det tyska språket. Detta skapade stora problem när man skulle översätta hans verk till andra språk. Filosofin var omgärdad om en språklig taggtråd ansåg filosofen Georg Henrik von Wright - vilket väl ger en aning om hur svårtillgänglig denna filosofi är.

Den stora frågan är om man i Heideggers filosofi kan spåra en nazistisk ideologi ? En fråga som har varit aktuell sedan 1945. Eller är det så enkelt att hans filosofi står över det politiska, på samma sätt som t.ex. kemi, fysik, astronomi?

Vilka var det då som blev attraherade av Heideggers filosofi, eller existentialismen som den kom att kallas när Sartre lanserade sin variant - som var influerad av Kirkegaard, Husserl och Heidegger. De mest namnkunniga var socialister och judar. Det var bla Karl Jaspers, Hanna Arendt, Hans Jonas, Herbert Marcuse, Hans Löwith, Georg Lukács. Jean Paul Sartre som framgångsrikt lanserade existentialismen, skrev romaner i den andan och fick nobelpriset i litteratur – som han inte ville ha för det var ett kapitalistiskt pris. Han var maoist och stödde tyska terrorister som t.ex. Bader Meinhof,

Hanna Arendt - elev och älskarinna till Heidegger fick mycket kritik för hennes rapportering från rättegången i Israel mot Adolf Eichmann – som hade varit ansvarig byråkrat för deporteringen av judarna till förintelselägren . Hon menade att Eichmann representerade ”ondskans banalitet” vilket felaktigt tolkades att det industriella mördandet av judar var banalt. Hanna Arendt som själv var judinna flydde tyskland när judeförföljelsen sattes in. Hon var först sionist och sedan antisionist. Hon lanserade Heideggers böcker efter kriget och var en ivrig förespråkare för hans filosofi, hon höll kontakt med Heidegger även efter kriget och ända tills hans död 1976. Så kan det gå!