Är det rätt att äta människor

Värdeomdömen är varken sanna eller falska - det är känslor
Axel Hägerström var professor i filosofi och levde mellan 1868 – 1939. En av hans stora insats var att slå fast att värderingar inte är vetenskap och hör därför inte hemma i vetenskapen - vilket idag förefaller så självklart att det inte ens behöver påpekas. Men det fanns ett sprängstoff i detta självklara som vi här nedan skall se.

Det är inte vetenskapligt att säga att något är gott eller ont, innebörden av detta blir t.ex. att det ur vetenskapligt utgångspunkt är vare sig gott eller ont att stjäla, mörda, misshandla eller att begå något annat brott. Det är kanske fel ur juridisk synpunkt och olagligt, eller att religionen inte accepterar ett sådant handlande – men ur en vetenskaplig utgångspunkt kan man inte säga att det är sant eller falskt. Ett värdeomdöme att det är "ont " att t.ex. misshandla eller mörda någon , eller att det är "gott" att hjälpa sin nästa är inte vetenskap utan värdeomdömen och som hör till känslorna . Hägerström ville rensa ut värdeomdömen / känslor från vetenskapen vilket skedde i polemik mot bland andra filosofen C J Boström som tillhörde den förra generationen Uppsalafilosofer. Hägerström var inspirerad av bl.a. den finländske sociologen Edvard Westermarcks arbete men Hägerström drog andra slutsatser än Westermarck.

Värdesatser är uttryck för känslor
Här en sammanfattning av Hägerströms ståndpunkter: :

• Värdesatser påstår inte något om verkligheten, de är inga riktiga omdömen utan uttryck för känslor.
• Det finns ingen möjlighet att fastställa en objektiv skillnad mellan rätt och orätt i moraliska sammanhang
• En moralisk föreställning kan inte vara sann eller falsk.
• Det går ej att ha ett sanningsbegrepp om moraliska föreställningar, om den vore sann så skulle den så vara objektivt rätt.
• Det finns ingen objektiv rätt

Rätt eller fel att äta föräldrar ?
För att påvisa eller bevisa detta gör Hägerström en historisk undersökning där han tar upp seder och moralföreställningar i samhället ur ett historiskt perspektiv.
I sin föreläsning "Om moraliska föreställningars sanning" år 1911 tog Hägerström ett spörsmål från antiken: Perserkonungen Darius frågar grekerna: för vilket pris skulle ni vilja äta edra föräldrar ? Svaret blev : för inget pris i världen. Darius tog då fram företrädare för en annan stam som hade till sed att just äta sina döda föräldrar och ställde följande fråga till denna stam: för vilket pris de ville bränna sina föräldrar, vilket var helt otänkbart för just denna stam och ansågs som rysligt. Hägerström tar upp en annan grekisk sentens om lät så här: "Låt människor kasta alla goda och ädla seder i en hög och låt därefter samma människor ur denna hög välja ut den värsta , skymfliga och usla sed så skulle dessa fördelas så att ingeting bli kvar." Det som är rätt för den ene är fel för den andre . Det finns inga sanna värden inom sedernas områden. Hägerström nämner även ett annat exempel som handlar om Aristoteles och den kristna uppfattningen. När den kristne betonar självuppoffringen som en dygd så anser Aristoteles att det är ovärdigt att leva för någon annan om man är fri och ej slav.
Det finns ingen objektiv moral
Det finns ingen möjlighet att fastställa en objektiv skillnad mellan rätt och orätt i moraliska sammanhang . Detta får till följd att moralen är relativ eller subjektiv vilket innebär att allt är rätt och allt är fel beroende på vilken individ det är som uttalar den. Går det att finna ett mått på vad som är rätt eller fel ur moralisk synvinkel ? Hägerström kan inte finna någon objektiv giltig moral, han förkastar Guds lagar, högre makter , filosofiska system eller samvetet som ett objektivt mått på vad som är rätt eller fel. Om man studerar ett folks seder och kultur och därmed moralsystem kan man aldrig ur detta dra slutsatser om vad som är objektivt riktigt handlande. När vi studerar dessa förhållanden och får klart för oss om denna relativitet kommer vi att få insikt i att ett värde inte behöver vara objektivt giltigt. Det är inte en vetenskaplig uppgift att tala om för människor hur de bör handla däremot kan vetenskapen (ex filosofin) beskriva vilka olika moraluppfattningar som finns.
Plikt och heder
Brott mot seder i äldre tider - där heder hade stor betydelse - möttes med bestraffningar av olika slag. Vi kan bara påminna oss om att det var vanligt för 100 år sedan att föräldrarna ofta bestämde över barnen när det gällde vilka de skulle gifta sig med. Att bryta mot sådana seder, dvs att barnen själva ville bestämma vilka de ville gifta sig med , utlöste ofta hot om bestraffningar, exempelvis att barnen skulle bli arvlösa eller utstötta på annat sätt. Fruktan att bryta seder och därmed få någon form av bestraffning leder till att det är viktigt att hålla sig till dessa krav.
Det var inte vanligt med "hedersmord" i Sverige men sedernas makt över människan var starka utan dessa våldsuttryck. Straffmätningar i olika kulturer blir ju gradskillnader snarare än artskillnader. Det är kraven och sanktionerna som människan följer - de får ett eget värde. Att bryta mot en plikt kan bli vanhedrade och leda till bestraffningar av olika slag. Hägerström menade att samhället skapar normer och värderingar i alla möjliga sociala sammanhang men det har inte med vetenskap att göra. Idag får ju de flesta gifta sig med vilka de vill och kärleken är överordnad behovet att slå ihop två bondgårdar till en, som var viktigt förr. Men det finns ju andra kulturer där den här typen av sedvänja lever kvar och där det är mycket viktigt för hedern att som förälder bestämma vilka barnen skall gifta sig med.
Hägerström menar att människor normsystem utvecklas genom tryck i det omgivande samhället och metoderna är belöningar och straff. Problemet är bara att normsystemet blir helt instrumentellt. Bortom all etik. Konsekvenserna av ett sådant instrumentellt system skulle bli ungefär så här. "Det är fel att mörda därför att riksdagen har beslutat en påföljd som innebär fängelsestraff för den som mördar! Det är fel att misshandla därför att det finns en lag mot detta! Det är fel att begå inbrott därför att riksdagen har stiftat en log mot detta. Rasism är fel, bara om det finns en lag mot detta " osv. I detta sammanhang blir det ju inte individens eget moralsystem som vägleder vad som är rätt eller fel utan vad någon annan beslutar, t.ex. politiker, riksdag eller omgivningen.
En variant på detta sätt att tänka finns hos de flesta av oss i som i följande exempel: " Nu måste vi följa hastighetsbegränsningen för det står en polis där ! " Eller : "Vi måste hälsa på föräldrar och svärföräldrar annars blir de arga på oss - inte för att vi längtar dit och älskar dessa besök utan därför att det är en plikt. "
Detta blir ett instrumentellt förhållningssätt där vi bygger upp våra handlingar - fria från en egen etik - utifrån de sanktionssystem som finns och inte en reflexion om vad som ur moralsik/etisk synpunkt är riktig. Det är fel att mörda någon därför att jag inte vill "ta mig rätten" till att avgöra om någon annan skall få leva eller dö - inte därför att lagen förbjuder detta. Jag håller hastighetsbegränsningen här därför att risken att skada någon annan person ökar . Jag vill inte äta middag med den eller den (mostrar, fastrar, kusiner eller bekanta ) för jag trivs inte i detta sällskap och mår inte bra av att umgås med dessa människor. I ett sådant tänkande styrs jag av egna etiska överläggningar och inte av instrumentella plikter eller lagar.
Omvänt innebär det att jag gör en etisk värdering om jag anser att jag skall döda någon, till exempel om den personen gör en orätt mot mig och jag anser att han förtjänar att dö för det. Jag har den värderingen / etiken att jag har rätt eller till och med bör sätta mig till doms över en annan människas liv. Och i middagsfallet kan det ju vara så att jag riktigt längtar till denna tillställning och jag går dit utan pliktkänsla.
Plikt som tvångsidé och som samhällsbevarare
Den samtida debatten mot Hägerström gick ut på att hans värdenihilism skulle leda till samhällsmoralens upplösning. Detta avvisade Hägerström - att man skulle få göra som man vill i moraliskt hänseende hindrar effektivt den omgivande sociala strukturen där det finns plikter, dygder och krav. Där finns inget bekymmer om en värdering eller plikt är vetenskaplig. Nu menade Hägerström att plikt finns som en sociala konstruktion och plikten var en känsla / förnimmelse. Men plikt i reell mening finns inte. Förnimmelsen av rädsla (t.ex. mörkrädd ) behöver inte betyda att det finns en reell fara.
Pliktkänsla är en förnimmelse och en spontan reaktion inför samhällets krav. En människa som är helt opåverkad av ett sådant tryck är abnorm. Den sociala instinkten och fruktan för yttre tvång gör att människor följer lagarna och på så sätt fogas in i systemet. Hägerström ville inte upplösa moralen, och menade att de som bryter mot samhällets moral är avvikare i någon mening .Men omvänt kan vi också se att den som följer den rådande (vidskepliga) moralen i historiens ljus kan begå hemska brott. Han menade vidare att förnekelsen av en objektiv giltig moral inte alls leder till att människor får handla som de behagar. Praktiskt nihilism ( göra som man vill) är inte kan vara en logisk konsekvens av värdenihilismen hävdade Hägerström.. En värdenihilist kan mycket väl uppmana människor att följa samhällets normer och föra fram sina egna subjektiva moraliska idéer. Trots att de inte är sanna i objektiv mening kan man mycket väl hävda sådana ideal. Här skiljer Hägerström på värdeomdömets teoretiska innehåll och det praktiska etiska handlandet. Detta är inte helt lätt att acceptera, eller ens förstå denna ståndpunkt.
Det sociala trycket.
Så skall jag och så bör jag handla ! Nej så får jag inte göra ! Du skall göra det och det ! Orden finns som en inre röst i det vi kallar för samvete. Föreställningen blir en tvångsidé, den tränger sig på och det är svårt att skaka av sig den menar Hägerström . En tvångsidé som verkar i riktning mot ett handlande. Att uppvakta en person på en födelsedag blir ofta till en plikt p.g.a. av det sociala trycket. Det kan vara hedersamt att göra denna uppvaktning och det kanske skulle vara vanheder ( straffet !) att inte uppvakta . Och samvetet – den inre rösten säger att jag skall göra detta. Och detta utvecklas till en tvångsidé. Sådana tvångsidéer finns överallt i den social livet, föräldrar , lärare etc och utgör ett tryck på individen i en viss riktning. Och när denna omgivning har förlorat sin direkta inflytande så stannar dessa befallningar ändå kvar som plikt. Därför blir det ingen moralisk upplösning menar Hägerström. Känslan av plikt finns kvar och därmed är det inte någon fara för samhällsmoralen. (Hägerström var en stor expert på Kant och hans kategoriska imperativ)
Att samhället reagerar mot det den som avviker är legitimt - men det ligger en stor fara i att samhället reaktion har stöd i t.ex. några lagar givna av Gud, eller någon annan högre makt menade Hägerström. Sådana föreställningar om ont och gott kan utlösa repressalier mot oliktänkande och mot dem som bryter mot dessa. Här finns en inre konflikt i människan mot avvikare: å ena sidan vill vi vara altruistiska å andra sidan vill vi ibland utveckla en hätskhetens moral vilket på nusvenska menas att vi blir arga och upprörda t.ex. på de människor som slår andra människor och djur. För att överbrygga detta, menar Hägerström , intalar vi oss att vi inte hatar syndaren utan synden, vi säger att ingen bör fördömas. Men ändå fördömer vi den som handlar mot den gällande normen - samtidigt som vi hyllar principen att ingen bör fördömas
Genom historien, menar Hägerström , kan vi se hur detta har påverkat människan. När de metafysiska inslaget i våra rättfärdighetsföreställningar försvunnit kommer vi att se mildare på brott och straff. Våra insikter kommer att innebära mer humanitet och ett mer förlåtande sinnelag. Tanken på moralisk skuld och ansvar kommer från en primitiv och vidskeplig föreställning om en övernaturlig ordning där det rättfärdiga straffet hör ihop med vissa gärningar.
Om vi ser på historiska utvecklingen under 1900-talet kan vi konstatera att Hägerström fick rätt. Under 1960-1980 sänktes straffsatserna i realiteten på t.ex. våldsbrott och egendomsbrott med frigivning efter halva tiden. Under 60-70-talet fick sådana idéorganisationer som KRUM (Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering) ett starkt fotfäste bland opinionsbildarna, sociala ingenjörer och lagstiftare. Frivård blev vanligare och människor dömdes till kriminalvård där vård betonades istället för straff. Många människor tyckte synd om de kriminella som var offer för en olycklig barndom eller symtom på det kapitalistiska samhället . I samhällsdebatten var det få som tyckte synd om eller brydde sig om brottsoffren. Det var inte politiskt korrekt att prata om brottsoffer då.
Synen på egendomsbrotten i våra dagar kan ha ett samband med den det äganderättsanalys som Hägerström och Lundstedt (professorn i juridik och politiker) lanserade och som accepterades av den framvällande 40-talistgenerationen som nu skulle reformera och lagstifta i en takt som sällan hade skådats. Det blev politiskt korrekt att åtminstone ställa sig den frågan om inte all egendom egentligen var stöld. Alla borde äga allt eller inget.
Att äga = stöld ?
Hägerström hade tagit upp frågan som hör till motsättningen mellan arbete och kapital och bl.a. annat äganderättens moraliska halt. Att förvärva t.ex. en fastighet utan att ha arbetat för den ifrågasattes och några tyckte att det är en kränkning av de som arbetande och hade rätt till hela arbetsproduktionens värde. Att kunna leva på vad andra producerar och köpa varor för dem, var för marxisterna helt förkastligt . (förtjänst av andras arbete = profit ) Därför var all vinst stöld och därmed sådan egendom som förvärvats via andras arbete stöld.
Rättsvetaren och politikerna Vilhelm Lundstedt körde på i Hägerströms anda , han menade att det inte finns några rättigheter överhuvudtaget. Allt tal om en absolut rätt är metafysik. Lundstedt lanserande tanken att samhällsnyttan skall styra och vara den bestämmande principen för utveckling. Äganderätt anses föreligga oberoende om en person kan hävda denna rätt eller inte. Förmodligen hade sådana saker som köpeavtal och lagfarter ingen reell betydelse på denna filosofiska nivå.
Rätten baserad enbart på makt ?
Den juridiska rätten är baserad på makt, vilket förefaller vara en självklart påstående men det är inte så enkelt. Rätten borde kanske ha ett vissa garantier som t.ex. att den är grundad på demokratiska ordningar som fria och allmänna val, yttrandefrihet, tryckfrihet etc. Men även om dessa grundelement finns i rätten så blir en lag om t.ex. judeutrotning lika "rättfärdig" som en lag om barnbidrag. Just det faktum att lagarna har tillkommit i en lagstiftande församling med makt , ger inte "fribrev" till att stifta vilka lagar som helst. Makten har inte alltid rätt. Hägerström och Lundstedt ger en bild av att rätten och rättsordningen på en mekaniskt sätt rättar sig efter den aktuella sociala situationen. Rättens garant är de som har makten och förmågan att hävda den. Frågan blir om vi kan lita på denna garanti oberoende förekomsten av grundelement som mänskliga rättigheter etc.
Naturrätten som inspirerade FN i "declarations of rights" från 1958 är en idé om naturligt givna rättigheter och som har funnits med i den filosofiska debatten i århundraden. Denna rätt avfärdades unisont av Lundstedt och Hägerström som vidskepelse och metafysik. I den senare debatten på 80-talet har en del debattörer menat att den enskilda individens fri och rättigheter kommer till korta mot samhällsnyttans krav,
Vidskeplig tro på rättvisa
Objektiv rätt och rättvisa existerar inte, däremot är rättsinstinkten och pliktkänslan en realitet konstaterar Hägerström. Det brukliga blir här det som bör ske. Om någon grupp definierar vad som är rättvisa och lagstiftar om att det är rättvist med exempelvis bostadsbidrag, då blir det rättvist med detta bidrag eftersom det finns en lag på denna rättvisereform. Vidare existerar det inte ingen plikt i egentlig mening, men det existerar pliktförnimmelser/känslor vilket är en annan sak. Här några ståndpunkter som Hägerström hävdade: .
Ett pliktmedvetande och vidskeplig tro på rättvisa och skuld ( absoluta rättsföreställningar) riskerar att leda till starka sociala spänningar., där alla grupper tror att de har rätt. ( Konflikten i Israel kan utgöra ett exempel på detta, hedersmord ett annat)
Ett pliktmedvetande utan tro på absoluta rättsföreställningar leder till mindre konflikter och konfrontationer. (Kompromisser och samförståndslösningar)
Hägerström poäng är således att människan skall bli uppmärksam på vad som är vidskepelse och gå från detta och i stället se på vad som är nödvändigt för att upprätthålla samhället och vad som var nyttigt för samhället, dvs samhällsnyttan. Det kom att bli ett centralt begrepp i den tidens debatt
Samhällsnyttiga socialingenjörer
När nationalekonomen Gunnar Myrdal och rättsvetaren och politikern Lundstedt ger sig in i debatten tydliggörs kopplingen till Hägerström idéer på ett handfast praktiskt sätt. Nu blir staten ett redskap där det gäller att fylla på med lagar som skall omdana samhället. Där är socialpolitikern en ingenjör som ser att varje samhällsproblem har en rationell lösning, där det inte ges några utrymmen för metafysik eller för heliga värden.
Ett marxistiskt förhållningssätt är ju att värdeföreställningarna är kopplade till det omgivande samhället som producerar de värden och föreställningar som behövs för dess överlevnad. När socialismens idéer växte sig stark i Sverige under de första årtionden och in under 1930- 70-talen så fanns en välutbildad radikal medelklass som mer än gärna ställde sig i det ledande partiet tjänst för att omdana samhället i önskvärd riktning. Där var inte bara samhällsvetare och beteendevetarna utan även arkitekter och formgivare mm. Det passade många ledande intellektuella att nu, via det statsbärande partiet, få förverkliga sina idéer. Här fanns ett utrymme för en arme av socialingenjörer och välfärdsarkitekter som skulle lägga livet till rätta och artikulera människor olika behov.

Dags för en sammanfattning
Det som är rätt i den ena kulturen är fel i den andra, och det finns ingen objektiv möjlighet att säga vad som är rätt eller fel
Moraliska satser tillhör inte det som är sant eller falskt, etersom de inte handlar om verkligheten utan om känslor.
När vi fått inskikt om att våra värderingar inte är objektivt giltiga så finns det möjlighet se mildare på mänskliga handlingssätt som tar sin grund i människors verklighet och inte i någon Gudomlig auktoritet.
Det är endast sådana föreställningen som gynnar samhällsutvecklingen som kommer att överleva.
Vetenskapen måste befrias från normativa element dvs värderingar


Prästson som blev filosofisk missionär
Hägerström var prästson och han tänkte sig först en bana som teolog men ändrade sig och valde filosofi istället. Det kristna tro som Hägerström förde med sig slog snart över i sin motsats alltefter som studierna i filosofi fördjupades. I hans texter sätter han ofta sökarljuset på just det som är det "religiösa" inflytandet i vetenskapligt tänkande och menade att det moraliska och religiösa tänkandet är vidskepligt och känslobundet. Han skrev om att vi måste komma ifrån känslan av att vara bakbunden av en "absolut viljas fordringar" (= Gud) och att vi skulle vara i skuld och ha ansvar inför denna Gud . Tron på bönens kraft och dopet är en av de grövsta formerna av vidskepelse påpekar Hägerström i en uppsats om Sociala vidskepelser från 1913. Han konstaterar hoppfullt att de bildade människorna överger nu alltmer denna föreställning , men att den ändå finns kvar hos många människor vittnar om traditionens väldiga kraft.
Han ser också att moralen alltid varit skydd för den rådande maktstrukturen eller samhällsordningen. Det finns därför ingen risk att rensa ut vidskepelser om att en högre makt t.ex. Gud står bakom lagarna och ordningen. Samhället har en självbevarelsebedrift och är själv- korrigerande bortom högre makters inflytande. Att bryta mot lagen blir i sig förkastligt, därigenom har man fått en giltig regel för vad som är objektivt giltig regel för sina handlingar.

Politiskt inflytande
Genom sin personlighet och sitt sätt att hålla föreläsningar var det många som trollbands av hans klarhet och pedagogik. Hägerströms tänkande fick stort genomslag inom hans eget område, praktiskt filosofi, och stor betydelse inom juridikens område och därmed inom riksdagens lagstiftande arbete. Men även inom många andra områden hade den Hägerströmska filosofin inflytande - inte minst inom teologi, statskunskap och nationalekonomi och i den allmänna debatten i dagstidningar och tidskrifter mm diskuterades Hägerströms idéer livligt. Hägerström hade stort inflytande och inspirerade personer som Gunnar Myrdal, Herbert Tingsten, och inte minst på rättsvetaren och politikern Vilhelm Lundstedt. Även inom skönlitteraturer finns avtryck från Hägerströms idéer hos t.ex. Karl Wennberg och Lars Ahlin mfl . Det är ingen överdrift att hävda att Hägerström och hans idéer lyckades påverka en hel generation med vetenskapsmän, författare och framförallt politiker. De sistnämnda för arvet vidare mer eller mindre medvetet om Hägerströms stora betydelse.
En del ser den sociala ingenjörsvetenskapen som en produkt av Hägerström och hans tänkande, när kristendomen försvann i svenska skolor så rensade man egentligen ut ett stycke metafysik och vidskepelser i Hägeströms anda , så han har haft stor praktisk betydelse för den svenska 1900-talssamhällets utveckling och sätt att tänka. I denna tid av mobbning av skolelever och annat "bus" vill politikerna återinföra någon form av etik i skolorna. Det kanske kommer att bli en lära om etik och inte i etik.!

Sprickor i folkhemsideologin och inga kvitton utan lag
Under senare delen av 1900-talet blev det återigen en debatt om Hägerströms idéer och det gäller bl a hans syn på rätten i samhället och den svenska folkhemsideologin. Den forskare som främst har lyft fram Hägerströms påverkan i det svenska sättet att tänka är Staffan Källström som kom med en doktorsavhandling i idéhistoria under 1980-talet. Han skrev även en bok som grundar sig på hans forskningsresultat som heter "Den Gode Nihilisten". Sällan har väl en doktorsavhandling fått sån fart på debattsidorna. Det var som en fördämning öppnade sig och man nu kunde diskutera något som under 60 och 70-talen inte alls ville samtala offentligt om. Då var ord som moral och etik fula ord och passade inte riktigt in på den revolutionära strategierna . Att prata om Stalins , Lenins , Maos och Pol-Pots etik var det inte läge för just då. Det fanns viktigare saker att ta itu med.
I den efterföljande debatten på 80-talet har t.ex. Maciej Zaremba satt sökarljuset på föreställning att det inte existerar några objektiva rättigheter och att gällande lag är att betrakta som endast samhällsnyttig. Vidare; där det inte kan existera någon rätt, där det inte finns några sanktioner. Om ramlagstiftning där man kan stifta lagar som det är omöjligt att på förhand veta vilken handling som är lagligt eller ej, bara lagen är samhällsnyttig är det bra.
Vi kan fortsätta i detta årtusende och peka på att människor blir sköntaxerade och får ett skattetillägg som straff - utan dom och rannsakan, som visades i TV januari år 2001. Vidare att riksdagsmän inte behöver visa upp några kvitton för taxiresor, det behövs nämligen en regel för att de skall göra detta , och den regeln fans inte vid kvittoslarvet. Eftersom ingen lag finns - finns inte någon skyldighet !
Vi älskar den goda staten – den är snäll
Övertygelsen att det inte finns någon rätt utan makt, ingen tro på objektiva värden, och tron på det rationella samhällsbyggandet passade ihop med tanken på en stark statsmakt där den enskildes intressen underordnades kollektivet. Tron på den goda starka staten fanns i alla partier – i den meningen har Sverige varit en enpartistat. Etatister ( de som älskar saten) har haft ett starkt fäste från början av 1900-talet och framåt. I reformtider från 1930-talet och framåt var det är den kunnige sociala ingenjören som använder samhället som ett redskap för att bygga välfärd och utveckla en stark och stor offentlig sektor. Staten är en god stat och ett bra redskap, när väl de rätta personerna med de rätta idéerna har besatt dess funktioner. Det upptäckte 40-talisterna som hade lärt sig att älska den offentliga sektorn och stöttade ett starkt samhälle för att sedan sätta sig i kontrollrummen och dra i spakarna.
Enligt Lars Gustafsson (professor i filosofi i USA ) så hade Hägerströms idéer (värdenihilsmen ) gett upphov till ett "teoretiskt trauma som har funnits i svensk debatt sedan 1930-talet och framåt". Traumat skulle vara att söka en ny moral som undgår Hägerströms kritik. Gustavsson har även själv försökt att diskutera en objektiv moral med utgångspunkt från värdenihilsimen.
Hägerström har under sin livstid skapat en debatt som på 1980-talet kom i retur och med ny kraft och den pågår ännu. Kanske är den mer aktuell än någonsin ! Även om Hägerström, inte alltid omnämns i den dagsaktuella debatten så finns hans ande ( ande var metafysik menade Hägerström, fanns inte i verkligheten) svävande över det mesta som har med våra värderingar, vår etik, en stark stat , juridik, välfärdssystemets uppgång och fall, makt-är-rätt diskussioner. En av de mest brännande frågorna idag en "ny" moral och etik – inte minst bland ungdomen där ett ökat intresse för dessa frågor väcker stort hopp om framtiden. Hur vi människor, skolor och samhälle skall motverka rasism, mobbning och en allmän våldsutveckling.
Värderelativismen eller värdenihilsmen pressas nu tillbaka hos etablissemanget och man söker efter en "ny" etik där vi nu kanske skall få lära oss vad som är rätt och fel. Det kanske blir mer en lära i etik än om etik . Mot denna bakgrund kan man nog hävda att Hägerström kommer att vara levande i debatten några decennier till !